Utan att ögonen ser
kan man känna
    på gården
i den virvlande motvinden
den stilla besvikelsen hos ett blad
    som utan brådska
faller till marken.


på fönsterrutan
    är daggen i uppror.
Det finns ingen utväg i sikte
du måste möta dig själv och se in i ditt inre.
Med sol och eld
    kommer inte längre
värme och ljus,
du måste leta i den kalla jorden
    i
    drömmen om en gnista.

Detta är en annan årstid
    vars kyla
    inifrån
försvårar
den självklara upplevelsen av det vackra.
Måtte vi alltid med glädje minnas hösten
    som skapar
denna färgrika storm
för ögonen!

Solens bleckfyrfat
har inte heller slocknat
    liksom förra året:
slocknad
är
jag själv!
Så här är det:
något är sorgset och brinner inte
        i år
i bröstet
i min kropp!